Emanuel Winblad - logotyp

Arkiv för maj, 2008

Stallchefens önsketänkande

fredag, 30 maj, 2008

Mitt i uppladdningen inför sommarens fotbollsfest i Schweiz/Österrike är det lätt att glömma bort hösten idrottsäventyr i Asien – de Olympiska sommarspelen i Peking. Hallandsposten har inte gjort det. På sin hemsida får ”sportpanelen” med jämna mellanrum tycka till om det ena och det andra. Av de tre frågorna kretsar den tredje kring Peking-OS.

”3. Susanne Ljungskog övertygar i cykelsadeln två månader före OS. Hur rankar du henne bland övriga svenska guldhopp?”

Så långt allt väl. Många av sportpanelens deltagare värderar friidrottsstjärnorna som heta medaljkandidater. Det som får mig att reagera är Joakim Wiedesheims svar på frågan.

”Nä, men hon är Hallands största. [...] I simning har vi också några bra chanser, även i segling, kanot, orientering och damfotboll.”

Nej du, Jocke, orientering finns inte med på det olympiska programmet. Inte än i alla fall. Kanske är det en släng av önsketänkande som smugit sig in i motorstallschefen Widesheims undermedvetna. Joakim Widesheim är chef för motorstallet Team Cawalli, och förståeligt nog inte så bevandrad i orienteringsvärlden.

Hans panelkollega Kerstin Carlsson har mer omfattande meriter när det kommer till skogssporten. Hon har nämligen varit ordförande i Svenska Orienteringsförbundet. Carlsson väljer fem kvinnor som våra starkaste guldhopp i höstens OS.

Förutom Ljungskog nämner Kerstin Carlsson friidrottarna Susanna Kallur och Carolina Klüft, simhopperskan Anna Lindberg och simmerskan Therese Alshammar.

De är alla medaljkandidater. Vi har dessutom ett helt gäng med tjejer som kan, om inte ta guld åtminstone gå långt i turneringen, i vårt svenska damlandslag i fotboll. Många kvinnliga OS-hopp för svensk del.

”Tjejernas tur i år”, sjöngs det inför damernas fotbolls-VM 2003 i USA. Kanske är det tjejerna som lyckas bäst i OS i höst, men inte i orientering i alla fall. Där får vi nöja oss med JVM i Göteborg och VM i Tjeckien. Inte fyskam det heller.


Sverige tar både EM-guld och -brons

torsdag, 29 maj, 2008

EM i fotboll är inte igång än, utan bevakningen kretsar istället mest kring Zlatans vattenpistol, Ljungbergs revben, Linderoths höftledRosenbergs ledkapsel i knäet och Lars Lagerbäcks utbrott, som ju i och för sig är kopplat till de tidigare nämnda revbenen. Däremot har Sverige redan nu hunnit bärga fyra EM-medaljer – i orientering.

Emil Wingstedt har stått för ett sprintguld och ett långdistansbrons. Imponerande.

 

Även Helena Jansson och Emma Engstrand har knipit varsin bronsmedalj. Jansson på sprinten och Engstrand på långdistansen. Absolut inte illa det heller. Sverige kan bli farliga i stafetterna, men innan dess är det medeldistans på programmet med kval på fredag och final på lördag. Kanske blir det fler medaljer då. Förhoppningsvis.


Spännande på topp i startelvan

måndag, 26 maj, 2008

Intressant med två provspelande anfallare på topp. Ja, i IFK Norrköpings U21-match mot Gefle alltså. Det har varit tydligt att ”Peking” behöver ett par tyngre spelare framåt. Kanske kan man hitta det i brassen Léo Andrade eller bosniske Eldin Adilovic. Upp till bevis direkt i U21-matchen mot Gefle på Strömvallen ikväll.

Över till landslaget. Säga vad man vill om Lars Lagerbäck, men jag tycker ändå det verkar förståndigt att testa några andra spelare än de väntade. Visst, det är lite överraskande, men ”chockelva” kanske är att ta i.

Träningsmatcher är träningsmatcher. Då får man experimentera och testa. Om Lagerbäck vill skaffa sig en bättre uppfattning kring de spelare som trots allt kvalificerat sig till EM-truppen, men inte fått så mycket speltid i sina respektive klubbar, när ska han annars göra det? Inledningsmatchen mot Grekland? I spelmoment under träningarna?

Att inte Marcus Berg eller ”Henke” startar på topp är ingen märkvärdighet egentligen. ”Henke” spelade under helgen minnesmatch, till minne av en medspelare som avled på fotbollsplanen, och Berg är säkerligen trött efter U21-landskampen mot Portugal. Och troligen har Lagerbäck en ganska bra uppfattning av vad ”Henke” kan, samtidigt som Marcus Berg fick tillfälle att visa upp sig mot Portugal.

Det blir en spännande match. Kanske inte främst spelmässigt, utan för att se vilken kvalitet spelarna håller. Inte minst håller vi alla tummar vi har för att Tobias Linderoth håller ihop utan att känna av sina skavanker.

Nu är det hög tid att koppla av med lite fotboll efter förmiddagens tentamen i datorgrafik. Dags att för stunden förtränga allt vad polygoner, matriser och transformationer heter.


Skiftnyckeln, dynamiten, Ikea och Red Wings

söndag, 25 maj, 2008

En ny svensksuccé och ny seger för Detroit Red Wings med 4-0 mot Pittsburgh. I matchens första minuter var det helt tydligt ett till tänderna taggat Pittsburgh som formligen försöker forcera in pucken bakom Chris Osgood, men när spelet allt mer stabiliserade sig, så var det Red Wings som på bästa sätt kunde utnyttja Penguins misstag.

Två fatala Pittsburghmisstag – två oassisterade mål av Mikael Samuelsson.

Så lyder en av de första raderna i Detroits egen matchrapport. Jag kan bara hålla med. Dessutom riktigt kul för Samuelsson. När Franzén är borta visar ändå svenskarna vägen. För det var ju inte bara Samuelsson som storspelade av svenskarna. Även Henrik Zetterberg hann med att göra ett mål i numerärt överläge när det bara återstod drygt tio sekunder av matchen. Spiken i kistan.

Detroit verkar helt och hållet gå på linjen med att bygga svenskt. Vi har sedan tidigare flera svenska uppfinningar som slagit igenom världen över; skiftnyckeln och dynamiten är två av dem. Ikea är framgångsrikt och nu vilar även Detroit Red Wings till stor del på en grund av svenska spelare.

Och fler verkar det bli. Djurgårdens Dick Axelsson skrev igår på för Detroit i tre år. Axelsson blir därmed den nionde svensken i laget. Snart är Red Wings nästan lika svenskt som Ikea.


Jag vet hur du har det – nästan i alla fall

lördag, 24 maj, 2008

Jag förstår om du vill vila ditt knä från cupfinalen, Zlatan. Riktigt tråkigt om det skulle hindra dig från spel. Det är en lurig skada det där, så det är inget konstigt att buden är många och varierande; några säger att EM inte är i fara, medan andra påstår att han aldrig kommer kunna spela tre matcher i mästerskapet.

Jag förstår faktiskt precis hur du har det, Zlatan. Okej, kanske inte precis, eftersom jag inte har någon erfarenhet av att spela fotboll i yttersta världseliten eller hur det är att snart spela fotbolls-EM. Det jag vet precis hur det är, det är hur åkomman som ”Ibra” dragit på sig känns.

Jag hade faktiskt en släng av ”hopparknä” för ett par år sedan. Det händer titt som tätt att orienterare också får denna inflammation eller bristning i knäskålsenan. Bland annat har (orienterings-) EM-aktuella Helena Jansson dragits med smärtorna under vintern.

Och snart är det dags för orienterings-EM i Lettland. Det är lite intressant med diskussionen ”EM kontra VM” i orienteringsvärlden. Vilket har högst status egentligen? Jag, och säkerligen många med mig, upplever att VM är den mest prestigefyllda tävlingen man kan vinna inom en idrott som saknar OS-status. Samtidigt är det nog minst lika svårt att vinna ett EM.

De flesta av världens främst orienterare är ju, än så länge, koncentrerade till de europeiska länderna. Även om sporten är på frammarsch i övriga världen, bland annat Australien, så kvarstår det faktum som gör EM så svårt att vinna:

Nästan alla topplöpare från VM är med, samt några till, eftersom varje nation får skicka fler löpare till det europeiska mästerskapet än vad man får till VM.

Men frågan är hur många av EM-löparna som värderar det stundande mästerskapet högre än världsmästerskapet, som avgörs i Tjeckien under slutet av sommaren. Sedan ett antal år avgörs orienterings-VM varje år, EM springer man vartannat år och de år det inte är EM, är det istället Öppna Nordiska Mästerskapen – Nordic Open Championship. Det kanske bara är jag, men det känns verkligen som att det blivit mästerskapsinflation inom orienteringssporten.

Det är inte något av mästerskapen som bör avskaffas egentligen. Vartannat år VM, världscup och Nordiska Mästerskap och vartannat år EM och världscup. Jag tror det räcker. Orienteringssporten är fortfarande lite för liten för att kunna göra som simningen och ha femtielva olika mästerskap;

EM, VM, och ibland OS, på långbana, kortbana, inomhus, utomhus, med vatten, utan vatten… Det funkar inte inom orienteringen. Det räcker med att det finns EM, VM och NOC på långdistans, medeldistans, sprint och stafett. Då räcker det med världsmästerskap vartannat år. Kvalitet före kvantitet.


Ibland saknar jag O’Sullivan

fredag, 23 maj, 2008

Jahapp, då var det dags igen. När halva Girot har avverkats, uppdagas det första misstänkta dopningsfallet. Andrea Moletta har stoppats efter att man hittat misstänkta dopingprodukter i hans fars bil. Som så ofta finns det två sidor av det hela; tråkigt att dopningen förekommer, men bra att de som tar till otillåtna medel avslöjas. Nu har ju inte Moletta själv kopplats direkt till dopingprodukterna, men det verkar ju synnerligen misstänkt. Om det inte är sonen som begagnat preparaten, så är det ju antagligen någon annan.

För inte kör väl pappa Moletta runt med sprutor i tandkrämstuber för eget bruk.

Det tråkigaste med dopning är hur de ”odopade” ständigt får utstå misstankar. Så fort någon inom cykelsporten står för en verklig idrottslig prestation, höjs genast rösterna och man rycker på axlarna; ”Äh, han är säkert dopad”.

Tyvärr har jag hittills inte kunnat se en enda av etapperna av årets Giro. Hyresbolaget valde nämligen, lagom till fotbollsallsvenskans start att ersätta Eurosport med TV4 Sport i kabel-TV-nätet. Här finns det också två sidor av myntet; möjlighet att se fler allsvenska matcher, men ingen möjlighet att se cykel.

För det är faktiskt cykelsändningarna jag saknar mest. Sändningarna från Europacupen i dart eller snooker saknar jag inte lika mycket, även om det ibland kan vara riktigt kul att se Ronnie O’Sullivan spela en tät match mot Stephen Maguire.