Fram till tisdag blir det dock en hel del plugg. Transformteori.

Måndag kväll är i vilket fall som helst dedikerad åt SM-slutspelet i hockeyn. Idag är jag betydligt mycket mer nöjd med Frölundas insats. Däremot var det en hel del båg och rackartyg på banan. Det kanske hör ett SM-slutspel till, men vissa gränser bör ju finnas.

Att sätta in andremålvakten i ett enstaka byte bara för att få lite extra vila mellan varven? Det känns fel på något sätt.

Men ingen idé att gnälla. Det jämnar säkerligen ut sig över sju matcher.

Nu – andra chansen i Melodifestivalcirkusen.
Eller så struntar jag blankt i den.

Fågeln är nöjd. Kammade hem 82 kronor. Grattis!

Jag är på det hela taget imponerad över den svenska insatsen. Det var lite darrigt på slutet, när man tvingades döda av två utvisningar och spelade 5-mot-3 i nära två minuter. Men kämpaglöden var det inget fel på.

Kanske var det tack vare Bengt-Åkes slips, som Wikegård imponerades av.

Nu kopplar vi av med lite fotboll – Barcelona gästas av Mallorca. 1-0 och klar hemmadominans just nu.

Inte ens Fågeln vågar slänga in ett spel på att Mallorca gör nästa mål. 5.00 var oddset för det.

En av kvällens mest intressanta nyheter är annars spekulationerna om Lisa Larsens vara eller inte vara i seniorernas skid-VM. Lisa, som även är duktig orienterare, tog idag JVM-silver på 5 kilometer över fri stil.

Formen verkar det inte vara något fel på.

Men det är skillnad på junior- och seniornivå. Speciellt inom konditionsidrotter. Å andra sidan har Lisa Larsen visat tidigare att hon vill, och kan, vara med och utmana åtminstone några av senioråkarna.

En startsträcka i stafetten kanske? Men den är väl inte fristil? Attans.

Hoppas bara inte de ryska hockeyspelarna blir dopningsmisstänkta – som sina landsmän i skidskyttespåren.

Nu väntar TV:n. H-O-C-K-E-Y.

Förresten, jag tror nog Sverige tar hem det, men det kommer inte gå lekande lätt. 3-2.

Det syntes onekligen genom TV-bilderna hur fruktansvärt ont Jessica Lindell Vikarby måste fått i kraschen. Ett avslitet korsband är inget att leka med. På tal om skador.

Någon annan som är känd för att tveka är Henrik Larsson. Inte på grund av skador, utan kanske helt enkelt på grund av en motivation som stundtals tryter. Jag tvivlar inte på att han tycker om att spela fotboll, men han måste ju få prova på annat här i livet.

Fick en intressant gruppinbjudan på Facebook förut.

”Henrik Larsson MÅSTE börja med Curling nu, mot VINTER-OS 2014!!!!!” hette gruppen.

Tja, om han är sugen på det så. Kanske kan han få sällskap av Peter Forsberg vid en av kvastarna. Om foten håller.

Det skulle helt klart ge svensk curling en knuff framåt om ”Henke” och ”Foppa” ingår i ett OS-guldlag. Realistiskt? Inte det minsta.

Men ibland måste man få drömma sig bort.

Väl hemma blev det inte mycket avkoppling innan kvällens stora höjdpunkt startade – Hockeykväll på SVT2.

Jag vet inte om det finns någon som med sådan inlevelse och intensitet – ja, närapå frenesi – kan leverera skarpsynta och tänkvärda reflektioner från en hockeymatch som Niklas Wikegård.

Det är lite som Fågeln kläckte (omedveten Västkusthumor) ur sig, just i samband med aftonens Hockeykväll.

”Wikegård borde ju ta över som förbundskapten. Vi kanske inte skulle få det bäst landslaget, men intresset skulle ju vara fruktansvärt stort.”

Han har en poäng.

Med egenmyntade uttryck sätter han fingret på precis den där detaljen som vi vanliga dödliga bara har anat som en illavarslande rysning längs ryggraden eller en välmående familj fjärilar som ätit sig mätta och slagit sig till ro i magtrakten.

En av de personer som Niklas Wikegård gått hårdast åt beträffande Tre Kronors kräftgång i Euro Hockey Tour är, inte helt osökt, förbundskapten Bengt-Åke Gustafsson. I dagens Hockeykväll ställdes de öga mot öga i studion.

Programledare Marie Lehman ställde frågor till Bengt-Åke.
Wikegård iakttog sammanbitet.

Lehman ställde ytterligare några frågor till förbundskaptenen.
Wikegård lika sammanbiten.

Bengt-Åke pratade om den balansgång han var tvungen att gå för att inte stöta sig med klubbarna.
Wikegård ändrade ansiktsuttryck en aning.

Och när experttyckaren väl fick komma till tals, då kom inte alls den sågning som den laddade stämningen gav föraningar av.

”Jag förstår Bengt-Åke helt och hållet” konstaterade Niklas Wikegård.

Sedan kom ett par mer kritiska kommentarer.

”Vi har helt enkelt inte haft tillräckligt bra lag” sa Wikegård, helt utan krusiduller, när frågan om varför Sverige gått på knäna i Euro Hockey Tour.

Men det bästa av allt var den sista sötsura karamellen som Bengt-Åke fick att suga på. Wikegård efterfrågade en ökad dialog med spelare, media, elitserieklubbar, allsvenska lag och föreningar i division ett – både inför och efter turneringarna. Men inte minst i de långa uppehållen mellan dem. Helt enkelt en ökad förankring ute i Hockeysverige för Bengt-Åkes arbete.

Klockrent Wikegård.

För egen del har det varit lite lugnare med idrottsliga aktiviteter idag. Helgens träningar i Oskarshamn visste var de tog, men i morgon är det dags igen.

Ingen rast och ingen ro.

Jag håller med Wikdahl.

Jeppssons argument för att SVT Sport borde nobba dansen är att den ”inte är sport”. Någon läsare på Sportbladet hade kommenterat Jeppssons krönika och skrev:

”Jonathan, kasta inte sten i glashus. Vad har rattfulla ishockey och fotbollsspelare på sportsidorna att göra? Vad har fotbollspelare som kraschar sina bilar på sportsidorna att göra. Rensa undan allt som inte har med sport att göra på sportsidorna så kan jag respektera din åsikt.”

Jag tycker inte Jeppsson kastar sten i glashus. Det känns mer som att han med en radiostyrd gaffeltruck skuffar in en elefant i en porslinsbutik. Att enbart fokusera på de idrottsliga prestationerna är inget Sportbladet gör sig kända för.

Wikdahl har en betydligt sundare inställning och trycker på att public service ska sträva efter att bibehålla mångfalden.

Enligt Jeppsson är väl exempelvis orientering inte heller sport – det återfinns ju nästan obefintligt ofta i Sportbladet.

Jag hade tydligen fel.

Någon tyckte att det lät patetiskt när Niklas Wikegård pratade om publikens objektivitet, eller kanske snarare avsaknaden av den. Jag tycker Wikegård gjorde ett mycket bra jobb tillsammans med Chris Härenstam igår. De poängterade att Sverige inte spelade tillräckligt bra, samtidigt som de presenterade de övriga faktorerna. Fullt godkänd insats från kommentatorsplats.

Det enda som var på väg att bli snudd på ett övertramp var när Marie Lehman var tvungen att intervju Markström precis när denne var på väg fram för att ta emot sin silvermedalj. Men det gick ju bra det med.

Jag skrev i september om fotbollspublik som buade ut motståndarlaget för ingenting. Om det var dåligt, så är den kanadensiska hockeypubliken totalt underkända.

Att från första pååkningen bua ut Markström så fort pucken var i närheten av honom var lågt. Nej, men det är klart – det var ju hans fel att han blev pååkt. Eller så filmade han bara.

Kanada var spelmässigt bättre. Om de hade undvikit de där onödiga övertrampen hade jag varit imponerad. Nu är jag mest likgiltig – jag tycker inte det är okej att ”fuska” eller tänja på reglerna, även om det inte är detta som avgör matchen. Fusk är alltid fusk.

Jag påstår inte på något sätt att Sverige skulle ha vunnit om domarinsatsen varit mer objektiv. Men det hade kunnat gå annorlunda. Det vet ingen. Inte ens Niklas Wikegård.

Sverige fastnade stundtals i den fälla jag skrev om inför matchen – att några av de individuellt skickliga spelarna försökte göra det lite för snyggt. Och därmed lite för svårt. Enkelt, skott på mål, retur, ”grisa”. Precis som transatlanterna gjorde. Det hade kunnat vara ett framgångsrecept.

Hela hösten har jag tyckt att Erik Karlsson tagit skott i fullkomligt onödiga lägen i Elitserien för Frölunda. Inatt önskade jag att han hade tagit lite fler onödiga skott – och träffat mål. Istället blev det dribblingar och de svenska power play-enheterna lade mer energi på att hitta ett riktigt riktigt riktigt bra skottläge, istället för på skjutandet.

Ett JVM-silver är inte dåligt. Men jag förstår om killarna tycker det är jobbigt – man var ju så nära, men ändå inte.

När en vuxen människa inte kan svara på vilken kontinent som också är ett och samma land, då står något fel till.

Istället gissar hon på ”allihop”.

Och nu förbudet mot amningsbilder. Det finns väl viktigare frågor att arbeta med för Facebooks ledning. Jag antar att man bara kan skaka på huvudet åt det.

Igår åkte ”staterna” ur JVM-hockeyn i kvartsfinal också. Sverige får därmed möta Slovakien ikväll. Ett ganska kaxigt slovakiskt lag av vissa rapporter att döma.

Härligt land där man kan få 300 000 dollar i en TV-show där det handlar om att vara smartare än en femteklassare. Man behöver inte ens veta vilken kontinent som också är ett land.

Men man får inte amma sin bebis på en bild på Facebook. ”The land of the free”, minst sagt.

Två fatala Pittsburghmisstag – två oassisterade mål av Mikael Samuelsson.

Så lyder en av de första raderna i Detroits egen matchrapport. Jag kan bara hålla med. Dessutom riktigt kul för Samuelsson. När Franzén är borta visar ändå svenskarna vägen. För det var ju inte bara Samuelsson som storspelade av svenskarna. Även Henrik Zetterberg hann med att göra ett mål i numerärt överläge när det bara återstod drygt tio sekunder av matchen. Spiken i kistan.

Detroit verkar helt och hållet gå på linjen med att bygga svenskt. Vi har sedan tidigare flera svenska uppfinningar som slagit igenom världen över; skiftnyckeln och dynamiten är två av dem. Ikea är framgångsrikt och nu vilar även Detroit Red Wings till stor del på en grund av svenska spelare.

Och fler verkar det bli. Djurgårdens Dick Axelsson skrev igår på för Detroit i tre år. Axelsson blir därmed den nionde svensken i laget. Snart är Red Wings nästan lika svenskt som Ikea.