Emanuel Winblad - logotyp

Inlägg märkta ‘Norrköping’

Uddamålsseger kanske?

tisdag, 16 juni, 2009

Nu har det varit fullt fokus på orientering några dagar. Nu flyttar fokus sakta men säkert över mot U21-EM i fotboll. Sverige – Vitryssland drar igång nu. Dags att bänka sig.

Hann med en fotbollsnotering under helgen – hemmaförlust för Norrköping. Jag är väl inte överdrivet förvånad.

Passerade även en TV på väg till frukostbuffén på färjan tidigt på lördagsmorgonen. Fick se Pittsburgh jubla efter seger i Stanley Cup-finalen. Inte vad jag hoppats på, men vad jag var rädd för.

Nu ska blicken riktas mot TV:n och fotbollen. Ett ”sista minuten”-tips är kanske på sin plats. Uddamålsseger för Sverige.

Säg 2-1.


Det känns igen på något sätt

söndag, 7 juni, 2009

Jag blev faktiskt lite förvånad när jag kollade ställningen i Superettans ”krismöte” – Ljungskile – Norrköping – tidigare under kvällen. Norrköping ledde med 2-1.

Tio minuter innan matchslut kunde dock Ljungskile kvittera och vara med och dela på poängen.

På något sätt känns det igen.

Jag hann för ett ögonblick tänka att ”nu kom den där vändningen som Bergort pratat om”. Men så var alltså inte fallet.

Kanske inleds den på lördag, i hemmamötet med Landskrona istället. Den som lever får se. Jag kommer leva, men inte kunna se matchen.

Till helgen ska jag nämligen till Finland och Jukolastafetten i orientering.


Kräsna konsumenter – eller tröttnande trogna?

torsdag, 4 juni, 2009

Nog för att IFK Norrköping har underpresterat i årets superetta. Och förra årets allsvenska. Men en trogen supporter ska väl alltid stötta sitt lag – i såväl med- som motgång?

Norrköpingspubliken måste vara en av de mer kräsna i Sverige.
Eller är det likadant överallt?

Publiksiffrorna sviker och spelarna har förtvivlat svårt att göra mål. Jag kan inte tänka mig att det blir lättare att prestera i ett lag som allt färre verkar bry sig om.

Jag förstår mycket väl om man blir besviken när favoritlaget inte spelar så bra som man vill eller hoppats. Däremot kan jag aldrig förstå de delar av hemmapubliken som buar ut någon av de egna spelarna när de gör misstag.

Vore jag knattespelare någonstans i Norrköping idag, skulle jag aldrig ha som delmål att representera ”Pekings” A-lag. Av ren rädsla för att utpekas som en förlorare – av de egna supportrarna.

Jag har pratat med de flesta av spelarna i dagens IFK Norrköping vid något tillfälle. Inte helt oväntat har det oftast varit efter nederlag eller motgångar, sannolikheten för det är ju ganska stor. De yngre spelarna har då varit väldigt besvikna medan de äldre bitit ihop, men under ytan varit tydligt missnöjda med sin egen insats.

Kanske inte alla, men de flesta spelarna, bryr sig faktiskt om hur det går för laget.

Det borde egentligen vara ganska självklart att så är fallet. Varje spelares möjligheter till utlandskontrakt, ära och berömmelse är ju både direkt och indirekt kopplade till klubbens framgångar.
Ingen idrottare tycker om att förlora.

Ibland när jag sitter på Idrottsparkens pressläktare känns det som att stora delar av publiken tror det omvända – att de flesta struntar blankt i hur det går för ”Peking”.

Jag förstår om Norrköpingspubliken, åtminstone de lite äldre delarna, är vana vid att Norrköping finns med i svensk fotbolls finrum. Att man är med och slåss om SM-guld eller åtminstone spelar i Allsvenskan.

Men det gör man inte nu.

Visst, med det lag IFK Norrköping mönstrar i årets Superetta borde man kunna vinna varje match. Ett avancemang borde inte på något sätt vara en omöjlighet. Men det självklara är inte alltid självklart.

Det har utan tvekan bildats en form av mental spärr inom laget, samtidigt som den verkliga spetskompetensen avseende målskytte saknas.

Norrköpingsspelarna får det inte lättare när den tidigare trogna publiken sviker och inte dyker upp för att stötta laget. Självklart vill man som åskådare, eller ”fotbollskonsument”, se många mål och det egna laget prestera på topp – match efter match.

Intresset för favoritlaget ska väl inte enbart vara beroende av dess framgångar?


Tiomila: Början på slutet

söndag, 19 april, 2009

Natten går mot dag. Här i Norrköping har himlen börjat ljusna ordentligt och snart stiger solen även över Tiomilaskogarna nere i Skåne. Löparna är just nu ute på den korta åttondesträckan. IFK Göteborg i ledning före finska Vehkalahden Veikot.

Jag har satsat en peng på Blåvitt. Jag håller tummarna.

Några pengar vågade jag inte satsa på Linköpings OK, men likväl höll jag båda mina tummar i ett stadigt grepp under hela inledningen av stafetten. Oturligt nog måste jag tappat greppet för ett ögonblick.

När resultatlistan laddades om i mitt webbläsarfönster såg jag, till min besvikelse, att LOK blivit diskvalificerade.

Istället blev det att efter bästa förmåga följa tätstriden. Kilometer efter kilometer avverkades av topplagen. Samtidigt höll jag ett vakande öga på mina personliga favoriter längre bak i fältet – Linköpings OK och Uddevalla OK.

Bra lopp av bland annat Bakis och Jerk. Det är kul!

Webb-TV:n har mestadels fungerat bra under natten. De idoga reklamavbrotten och stundtals totala haverierna av tjänsten får dock helhetsbetyget att sjunka.

Nu hoppas jag att tekniken är med mig sista timmarna till målgång.


En sån där dag igen

söndag, 11 maj, 2008

Idag drog stora delar av Norrköping en lättnadens suck. ”Peking” tog årets första seger i allsvenskan. På bortaplan slog man Ljungskile med 2-0. [Mitt matchreferat hos MSN Sport]

Det var inte 90 minuter skönspel, men sett till Norrköpings fortsättning i allsvenskan lämnade man ett positivt besked – man vågade skjuta.

Ack vad svårt man har haft för det under de tio tidigare omgångarna. De gånger som Kevin Amuneke väl kommit rättvänd med boll mot mål har han varit så om sig och kring sig att det allt som oftast slutat med att bollen erövrats av motståndarna. I bästa fall har man fått en hörna med sig. Nu vågade han gå på skott – och satte Norrköpings ledningsmål.

Idag var för övrigt en ”sån där dag” igen. En ”sån där dag” då det händer fruktansvärt mycket samtidigt som man vill följa. Slutkampen i italienska Serie A, avgörandet i Premier League och tre matcher i allsvenskan.

Skönt att hockey-VM är helt ointressant, så att det dåliga samvetet uteblir trots att Norge – Lettland eller Danmark – Schweiz prioriteras bort.