Emanuel Winblad - logotyp

Inlägg märkta ‘OS’

”Henke” i OS – med ”Foppa” som styrman?

onsdag, 4 februari, 2009

Han fortsätter att tveka. De där efterhängsna fotproblemen klamrar sig fast vid Peter Forsberg likt en blodigel på en vilsen knarksmugglare i någon sydamerikansk regnskog. 21:an var tämligen osynlig i KB 65:s möte med Modo i Ångermanlands DM-final idag. DM-finalen som KB för övrigt vann på övertid. Visserligen med sex bonusmål vid matchstart, men ändå.

Det syntes onekligen genom TV-bilderna hur fruktansvärt ont Jessica Lindell Vikarby måste fått i kraschen. Ett avslitet korsband är inget att leka med. På tal om skador.

Någon annan som är känd för att tveka är Henrik Larsson. Inte på grund av skador, utan kanske helt enkelt på grund av en motivation som stundtals tryter. Jag tvivlar inte på att han tycker om att spela fotboll, men han måste ju få prova på annat här i livet.

Fick en intressant gruppinbjudan på Facebook förut.

Henrik Larsson MÅSTE börja med Curling nu, mot VINTER-OS 2014!!!!!” hette gruppen.

Tja, om han är sugen på det så. Kanske kan han få sällskap av Peter Forsberg vid en av kvastarna. Om foten håller.

Det skulle helt klart ge svensk curling en knuff framåt om ”Henke” och ”Foppa” ingår i ett OS-guldlag. Realistiskt? Inte det minsta.

Men ibland måste man få drömma sig bort.


Galan som man tydligen inte vågar missa

fredag, 16 januari, 2009

Idrottsgalans hemsida

Idrottsgalans hemsida – idrottsgalan.com

Hallåamannen efter CSI igår kväll nämnde något om en ”Obamagala”, som man helt tydligt inte fick missa. Den går av stapeln på söndag och ska, enligt hallåan, bjuda på en hel massa häftigt.

Obamas tal efter att han svurit presidenteden verkar bara bli ett binummer till U2, Beyonce och många andra.

Till och med Tiger Woods har ställt in siktet på att hylla den nye presidenten. Jag hade nog kunnat tänka mig att se galan bara för att få höra Obamas tal. Det runt omkring känns lite som ett enda stort PR-jippo.

Och det är väl precis vad det är, antar jag.

Härlig seger för Emil Jönsson i ”För-OS”. Det är alltid en fördel gentemot konkurrenterna att ha positiva minnesbilder med sig – speciellt från spåren och omgivningarna till där mästerskapet kommer att avgöras.

17 februari 2010. Hoppas Jönsson är lika laddad för att tävla då, som han var inför dagens lopp.

Just det, på tal om galor. Zlatan verkar gilla dem. 19 januari är det dags för ”fotbollens Oscargala” i Italien. Zlatan väljer den och nobbar den Svenska Idrottsgalan i Globen som är samtidigt.

Ödets ironi att just Zlatan fått agera affischansikte på Idrottsgalans hemsida?


Det blir mycket skräp längs vägen

fredag, 2 januari, 2009

Nu är flytten inne i slutskedet. Den faktiska flytten är avklarad och många lådor, prylar och tillhörigheter har transporterats från Vattentornet till Tunnbindaregatan. Nu återstår bara det sista av uppackningen.

Alltid skönt att rensa bort den skit man samlar på sig över tiden.

I samband med nedpackningen av alla grejer fylldes en och en halv stor sopsäck med papper och annat som inte längre fyllde något syfte. Nu är de slängda och som så många gånger tidigare har jag lovat mig själv att sluta samla på mig all den där onödiga dödvikten.

Långt kvar till nästa tävlingslandskamp i fotboll. Kanske borde man ta tillfället i akt att rensa bort lite gammal skit där också.

”Henke” håller säkert ett tag till. Frågan är väl snarare om han vill. Och i vilken idrott han kommer kämpa för en landslagsplats. Fotboll eller innebandy. Eller äh, glöm det där om innebandyn. Det känns i stort sett omöjligt.

Men med Henrik Larsson är det ju sällan något som är just det. Omöjligt.

Det blir intressant att se var han spelar nästa säsong. Åtminstone Olympique Marseilles tränare verkar uppskatta Larssons spel.

Undrar om han varit och kollat på honom med klubba i hand och innebandyboll vid bladet också.

Jag får tacka högre makter för det underbara påhittet med reprisering av TV-program. Hann turligt nog med att se SVT:s OS-krönika förut. En trevlig tillbakablick mot Olympiska Spel som med svenskögon sett blev de sämsta i mannaminne.

Missförstå mig rätt. Jag gläds på inget sätt över svenskarnas misslyckanden. Men i OS finns så många glädjeämnen. Så många beundransvärda prestationer.

De hade dock inte med den där omtalade intervjun med Sanna Kallur. Den där TV-sportens Peter Jonsson ”pressade” henne efter det olyckliga fallet på den första häcken och hela den svenska folksjälen ”rasade mot SVT”. Däremot fanns en annan intervju med Kallur med i programmet.

Jag minns Peter Jonssons intervju, precis efter loppet som tog slut redan innan det började. Sanna Kallur var ledsen. Men jag tror inte det var på grund av frågorna hon fick. Det var inte på grund av intervjutekniken. Det var tillfället till eftertanke som fick tårarna att börja rinna.

Med andra ord en sån där berömd höna av en lika berömd fjäder. En höna som de flesta säkerligen redan glömt bort.

[uppdaterad 6 januari]


En seger för idrottens rättssystem?

torsdag, 11 september, 2008

Mats Sundin har inte bestämt sig för hur han ska göra med hockeykarriären – fortsätta eller lägga skridskorna på hyllan. Klubbarna köar, men Sundin avvaktar.

Istället passar han på att testa en ny karriär – som pokerspelare.

Bajens gamle trotjänare Hans Eskilsson sadlade också om efter sin spelar- och tränarkarriär. Han lämnade fotbollsplanerna bakom sig för att istället testa lyckan kring borden med grön filtyta.

Nej nej, inte snooker. Poker.

Sundin väljer att hoppa in i hetluften direkt och utmanar de stora spelarna i European Poker Tour i Barcelona. Han säger att han ska ta det ganska lugnt och vinstpengarna är inget han suktar efter.BL ir det någon vinst så ger han bort den till välgörenhet, berättade han för Aftonbladet.

Det låter som en schysst gest. Bra Sundin!

OS i Peking skulle bli Ara Abrahamians sista brottningstävling – som aktiv. Han öppnade dock för en fortsättning inom brottningsvärlden och nu är cirkusen igång igen. SOK överklagar IOK:s beslut att frånta Abrahamian medaljen.

Han har redan fått upprättelse en gång i idrottens skiljedomstol, Cas, och nu försöker man på en punkt till.

Den upprättelse han fått bestod i att Cas ansåg att han hade rätt att protestera i samband med semifinalen i OS samt att Internationell brottningsförbundet, Fila, konstaterades ha gjort fel på flera olika punkter. Påföljden blev att Fila har tvingats se över sina regler.

En seger för brottningssporten. Utan tvekan.

SOK har sedan dess kontaktat IOK och bett dem ompröva Abrahamians diskvalificering från spelen. IOK sa nej och nu går man återigen till Cas för att få en objektiv syn på situationen.

En seger för idrottens rättssystem. Utan tvekan.

Det är bra att beslutsvägarna prövas och de instanser som tillsatts används. Det kan ingen protestera emot. Oavsett utfallet av SOK:s begäran till Cas, är det en viktig markering att SOK använder sig av rättssystemet som finns inom idrottsvärlden.

En seger för den olympiska andan? Jo, kanske.


Kanske – om de övertygar sonen

fredag, 29 augusti, 2008

Okej, jag skyller på OS-dimman. Tror det är enklaste utvägen för att motivera varför jag inte skrivit en rad här sedan den olympiska invigningen.

Alltså inte ”smogen” över Peking, utan först den förskjutna dygnsrytmen kombinerad med en nästintill dödlig dos av intensiv idrott, följd av några dagars återhämtning. Men nu är jag tillbaka.

Ett tag trodde jag nästan att jag såg ljuset och hörde underliga röster. Sedan insåg jag att det var avslutningsceremonin med den olympiska elden ackompanjerad av Jakob Hårds stämma.

Men särskilt nära döden var jag nog aldrig. Inte ens under avslutningsceremonin. Det var inte så att något ”dog inom mig” när lågan släcktes över ”Fågelboet”.

Helt ärligt var det mestadels skönt att OS var över. Självklart lite tråkigt att inte kunna se sport dygnet runt, men det kändes ändå som att det var tillräckligt. Det avslutades på topp, så att säga.

Men ur svenskögon var OS långt ifrån någon framgångssaga. De två silvermedaljerna i cykel överraskade och imponerade, men förutom enstaka framgångar i de sporter som inte ansetts som våra ”säkra kort” var det två personer, tur eller inte, som bjöd mig på allra mest underhållning i årets spel.

Michael Phelps. Usain Bolt.

Mitt uppe i den värsta OS-febern hann jag även med att vara speaker på en orienteringstävling i Kisa. Ingen tillställning av större ordning men fortfarande kul och inte minst en skön omväxling med lite annan idrott än den på TV.

Nästa helg är det dags igen. Då är det Östergötlands lång-DM som står på programmet. Hoppas på ett ganska starkt startfält. Om inte finns alltid de många duktiga ungdomarna i det östgötska distriktet att följa.

Även fotbollsallsvenskan har rullat på. En väldigt märklig känsla infann sig efter Norrköpings möte med Gefle. De hade nämligen vunnit. Årets första hemmaseger och den andra segern för säsongen ingjöt en stor portion hopp om förnyat allsvenskt kontrakt i alla vitblåa IFK-hjärtan.

Men Trelleborg drog ner hoppets låga till sparläge redan i omgången efter. Uddamålsförlust och Norrköping fortsätter att agera tabelljumbo.

Jagade hollandssvenskar hela eftermiddagen och kvällen igår, men utan framgång. Förmodligen är de fullt upptagna med att förbereda sig för den stundande ligastarten.
Marcus Berg, Fredrik Stenman och Andreas Granqvists FC Groningen gästar Vitesse redan under fredagskvällen. För övriga väntar matcher under helgen.

Förutom en del jobb har även skolan dragit igång. Läser två kurser under höstens första period och två under den andra diton. ”Kommunikation och användargränssnitt” tillsammans med ”Analys III – flervariabelanalys” får det att vattnas i munnen på vilken vanlig Svensson som helst.

Eller?

Räkna med mer frekventa uppdateringar på bloggen framöver. Ska försöka göra en storstilad comeback den här gången. Lite som ”Henke” i allsvenskan och landslaget.
Larsson som skulle ”flytta hem och trappa ner” jagas nu av flera storlag, bland annat några Premier League-klubbar. Jag tror inte han flyttar igen, men man vet ju aldrig.

Övertygar de sonen hans, så kan de ha chansen.


Var är den olympiska andan?

onsdag, 6 augusti, 2008

Så var det dags. Lite smygstart, men likväl en start, på de Olympiska Spelen 2008. Just i detta nu pågår Kina – Sverige. Blir först nu OS-nerven börjar kännas på riktigt. Småtittade lite på Tysklands match mot Brasilien förut, men det mötet blev ju självklart inte lika nervpirrande utan svensk närvaro.

Däremot imponerades jag av spelet. Vågar till och med sticka ut hakan och hävda att toppmötena i damfotboll håller minst lika hög klass som vilken herrallsvensk match som helst.

Då menar jag spelmässigt. Damerna är ju inte lika fysiskt starka som herrarna, tempot blir möjligen lite lägre och löpningarna lite långsamma. Marta var å andra sidan ruskigt snabb när hon satte fart.

Undrar om IFK Norrköpings backlinje hade hunnit med? Jo, det tror jag nog faktiskt.

Gårdagens match mellan Norrköping och Djurgården på Stockholm Stadion blev inställd med anledning av regnet. Känns som att det var bra bedömt av Peter Fröjdfeldt. Som han sa: ”Det hade blivit en parodi på fotboll”.

Och precis när jag skriver de sista raderna tar Kina ledningen. Mardrömsstart för Sverige.

Jag har full förståelse för att kineserna vill lyfta fram sina nationalhjältar och idrottsstjärnor. Lika full förståelse har jag för att de jublar när det egna laget tar ledning. Har nästan förståelse om en och annan busvissling hörs vid otacksamma domslut.

Däremot har jag ingen förståelse för att man unisont buar så fort Sverige bara har bollen och går till anfall. Det är dåligt. Var är den olympiska andan? Kanske är det för att elden inte är tänd ännu.