Emanuel Winblad - logotyp

Inlägg märkta ‘Sport’

En sportnörds bekännelser II

måndag, 8 februari, 2010

Klockan tickar obönhörligt på. Har precis passerat tre. Inte på eftermiddagen utan på morgonen. Mitt i natten helt enkelt.

Vad är det som gör att man är villig att ställa om dygnet såhär?

Nej, det är inte en hårt pressad deadline. Det är den tunga bördan som stavas S-P-O-R-T.

Super Bowl i det här fallet.

Utan tvekan en idrottsupplevelse som inte får missas. Det är ju bara en gång om året man behöver vända på dygnet på det här sättet. Bara en gång var 365:e dag man behöver vara i någon slags halvdvala efter att ha slösat bort en god natts sömn på att titta på sport. Inte en endaste dag mer.

Vad sa du? OS i Vancouver snart?

Men det är ju klart man måste följa också.

Vinter-OS är ju bara vart fjärde år.


En schweizisk gejser (såklart!) – och en ljusnande framtid

söndag, 7 juni, 2009

Det är bara att lyfta på hatten för Roger Federer. I finalen kunde inte ens ”skrällsvensken” Robin Söderling rubba den stabile schweizaren. Söderling föll i tre raka set, men gav sig inte utan kamp och tvingade Federer till tiebreak i andra set.

Federer var bättre. Inget snack om saken.

Robin Söderling har trots finalförlusten stått för en otrolig prestation när han tagit sig hela vägen till final. Och han verkade inte allt för missnöjd med ett silver.

Han skojade friskt och höll ett samlat och känslosamt tal efter finalmatchen.

Om Söderling hade en bubbelpool med bubblande känslor inom sig, då måste Roger Federer haft en gejser i magen. Tårarna rann och schweizaren var tydligt rörd över att äntligen få vinna Franska Öppna.

En stor idrottare och tennisspelare, utan tvekan.
Grattis Roger!
Tack Robin!

Mitt i silveryran får vi inte glömma bort svensk tennis framtid. En framtid som gång på gång förklarats död har nu fått ny livskraft, åtminstone för stunden. Strax innan Robin Söderling och Roger Federer drabbade samman bärgade 16-årige Daniel Berta guldet i juniorklassen.

Framtiden för svensk tennis börjar kanske ljusna. Kan inte annat än hoppas.


Kan Tibrosonen skrälla igen?

söndag, 7 juni, 2009

Robin Söderling är en verklig kämpe. En riktig fighter. Det råder det inga tvivel om. Trots smärtande kropp har han bitit ihop och tagit sig till final i Franska Öppna.

I inledningen av första set mot Roger Federer var inte Söderling att känna igen från tidigare under veckan. Det såg nervöst ut när Federer bröt Söderlings serve – två gånger om.

Nyss höll Robin Söderling dock sin egen serve och kunde reducera till 4-1 i gamet.

Men Roger Federer är mycket bra och storfavorit till segern. Kring det råder det ingen tvekan.

Blir spännande att se om Tibrosonen kan skrälla igen.


Viktigt med lite distans och perspektiv

söndag, 7 juni, 2009

Jag ville inte tänka på det. Nu är det ett faktum. Zlatan blev ingen spjutspets framåt, utan någon slags släpande central mittfältare. Det blev inte som jag hoppats.

Lagmaskineriet skar ihop rejält.

Sveriges möjligheter att ta sig till VM har minskat betänkligt. Att Portugal lyckades peta in avgörande 2-1 mot Albanien i sista tilläggsminuten gör inte det hela enklare.

Alla idrottare är nedstämda efter en förlust. När Henrik Larsson precis efter matchslut dessutom får beskedet att en anhörig avlidit, då får man distans till det hela.

Fotboll är bara en lek, ett spel, en sport. Inte på allvar. Som all annan idrott.

Som Micke Nilsson – som av misstag spelade fram till danskarnas mål – sa till Sportbladet; ”Henke har det betydligt tyngre än vad jag har det. Det här sätter perspektiv på saker och ting.”

Jag var i övrigt riktigt imponerad av Viktor Elm. Och Rasmus Elm. Med facit i hand kan jag inte låta bli att tänka tanken – tänk om Viktor Elm fått starta istället för Daniel Andersson. Kanske lite sämre för balansen i laget, men åtminstone en mycket spännande tanke. Återstår att se hur startelvan ser ut mot Malta på onsdag.

Av produktionsbolagets insats är jag inte lika imponerad.
Alla som såg matchen
vet vad jag menar. Illa!


Hoppas lagmaskineriet är välsmort

lördag, 6 juni, 2009

Knappa timmen till avspark på Råsunda. Svenska landslaget ska nyligen ha anlänt till arenan och påbörjat den sista delen av uppladdningen inför kvällens match mot Danmark.

Daniel Andersson istället för Anders Svensson. Tror nog det är ett fullgott alternativ när Svensson har skadekänningar.

Att Zlatan startar på topp med Henke är inte heller någon högoddsare. Lite av nyckeln för svenska framgångar under kvällen är hur väl Zlatan kommer in i matchen.

Får han några bra bollar att jobba på och får känna att han har ett lag bakom sig, så kan det här bli en rolig blågul kväll.

Om han däremot blir lämnad ensam på topp, tvingas jobba hemåt för långt i banan och ta ett större ansvar på mittfältet, då riskerar han att liksom en svårstartad motor surna rejält.

Zlatan är en fruktansvärt bra offensiv spelare. Han är inte dålig om han tvingas ta ett kliv bakåt i banan, men det är inte den rollen som gör Zlatan rättvisa.

Det är inte i den rollen han vunnit serie A:s skytteliga.

Sverige har ett bättre lag än Danmark. Mer eller mindre på alla positioner är svenskarna överlägsna danskarna. Men det logiska är inte alltid logiskt. I en VM-kvalmatch mot Danmark kan vad som helst hända. Fråga Portugal.

Om det svenska lagmaskineriet snurrar på bra blir det fest i kväll.
Om det, mot förmodan, skulle surna… Nej, usch, jag vill inte ens tänka på det.


Inte bara orienteringsjuniorerna som gör rent hus

lördag, 6 juni, 2009

Anna Forsberg på JVM 2008Juniorklasserna på Öppna Nordiska Mästerskapen i orientering blev minst sagt en helsvensk uppgörelse.

Damjuniorklassen: 1) Anna Forsberg, 2) Anna Segersson, 3) Kristin Löfgren. Alla tre från Sverige.

Och alla tre med kopplingar till Östergötland. Forsberg från Krokek norr om Norrköping, Segersson från Torpa precis på gränsen mellan Östergötland och Småland, samt Löfgren som pluggar här i ”Peking”.

På senaste Nordiska Mästerskapen, 2007 på Bornholm, hette segrarinnan i damjuniorklassen, just det, Anna Forsberg. Då var hon bara 17 år.

Idag visade Anna återigen att hon besitter förmågan att vara bäst när det gäller.

Jag imponeras också av Anna Segersson. Från att ha varit en mycket god löpare, men lite mer ojämn orienterare, har hon senaste året utvecklats något enormt. I höstas tog hon SM-guld över långdistans och visar i och med dagens andraplats att hon sannerligen blir att räkna med inför framtiden.

Herrjuniorklassen: 1) Gustav Bergman, 2) Anton Tynong, 3) Johan Runesson. Alla tre från Sverige.

Och på fjärdeplatsen, precis utanför pallen, svenske Albin Ridefelt. En mycket stark prestation av de svenska killarna. Fjolårets JVM-kung, Johan Runesson, visade att han kommer vara med och kriga i juniorvärldseliten i år också.

Men särskilt roligt för Gustav Bergman och Anton Tynong. Säkerligen ett viktigt kvitto för självförtroendet att ta medalj på ett mästerskap.

Säger som Karl Tiselius: Vilken nationaldag!

Sportlördagen är dock inte över på långa vägar. I kväll är det fotbollslandskamp. Det kan väl ingen ha missat?

Lite mer funderingar inför matchen kommer längre fram under eftermiddagen. Nu ska jag städa.

Jag ska göra som orienteringsjuniorerna – rent hus.