Emanuel Winblad - logotyp

Inlägg märkta ‘Tennis’

En schweizisk gejser (såklart!) – och en ljusnande framtid

söndag, 7 juni, 2009

Det är bara att lyfta på hatten för Roger Federer. I finalen kunde inte ens ”skrällsvensken” Robin Söderling rubba den stabile schweizaren. Söderling föll i tre raka set, men gav sig inte utan kamp och tvingade Federer till tiebreak i andra set.

Federer var bättre. Inget snack om saken.

Robin Söderling har trots finalförlusten stått för en otrolig prestation när han tagit sig hela vägen till final. Och han verkade inte allt för missnöjd med ett silver.

Han skojade friskt och höll ett samlat och känslosamt tal efter finalmatchen.

Om Söderling hade en bubbelpool med bubblande känslor inom sig, då måste Roger Federer haft en gejser i magen. Tårarna rann och schweizaren var tydligt rörd över att äntligen få vinna Franska Öppna.

En stor idrottare och tennisspelare, utan tvekan.
Grattis Roger!
Tack Robin!

Mitt i silveryran får vi inte glömma bort svensk tennis framtid. En framtid som gång på gång förklarats död har nu fått ny livskraft, åtminstone för stunden. Strax innan Robin Söderling och Roger Federer drabbade samman bärgade 16-årige Daniel Berta guldet i juniorklassen.

Framtiden för svensk tennis börjar kanske ljusna. Kan inte annat än hoppas.


Kan Tibrosonen skrälla igen?

söndag, 7 juni, 2009

Robin Söderling är en verklig kämpe. En riktig fighter. Det råder det inga tvivel om. Trots smärtande kropp har han bitit ihop och tagit sig till final i Franska Öppna.

I inledningen av första set mot Roger Federer var inte Söderling att känna igen från tidigare under veckan. Det såg nervöst ut när Federer bröt Söderlings serve – två gånger om.

Nyss höll Robin Söderling dock sin egen serve och kunde reducera till 4-1 i gamet.

Men Roger Federer är mycket bra och storfavorit till segern. Kring det råder det ingen tvekan.

Blir spännande att se om Tibrosonen kan skrälla igen.


Vad vore Batman utan Robin?

fredag, 5 juni, 2009

Vad vore Batman utan Robin?

Antagligen inte särskilt mycket.

Vad vore tennissverige utan Robin?

Antagligen inte så mycket heller.

Söderling är i sin första Grand Slam-final. På söndag smäller det.

I en jämn uppgörelse i semifinalen drog svensken det längre strået mot Gonzales.

Härligt!


Jag säger som Wilander

tisdag, 2 juni, 2009

Något extra på fotbollen igår kväll? Nej, det blev väl inte det. Ytterligare en i raden av oavgjorda matcher på Nya Parken.

Eller som en kollega sa – ”Så fort de (Norrköping) är såhär överlägsna utan att göra mål, luktar det 0-0-match lång väg”.

Och visst är det så för IFK Norrköping just nu. Spelet de presterade igår var överlag bra. Stundtals riktigt bra. Men de har förtvivlat svårt att göra mål.

Norrköping skulle behöva en stor stark toppforward som roffar åt sig varenda boll i närheten av motståndarnas straffområde, vänder och skjuter – på mål.

Men igår hade kanske inte ens det hjälpt. Niklas Westberg i Väsbymålet var väldigt bra.

Real Madrid förstärker. Brassestjärnan uppges vara klar för klubben.

Nu får de både äta Kakán och ha den kvar.

Okej, jag är från Västkusten och miljöskadad av dåliga ordvitsar.

Kan inte blogga en tisdag som denna utan att nämna Robin Söderling. Semifinalklar i Franska Öppna. Följde lite av matchen i eftermiddags och han såg stark ut. Säkert skönt med en relativt kort tresettare såhär i kvartsfinal.

Jag säger som Wilander – helt fantastiskt!


Rafael fattade Nada(l)

söndag, 31 maj, 2009

Robin Söderling mot Rafael Nadal. Inte ens den största av optimister vågade väl satsa någon större summa på den förstnämnde.

Aftonbladets rubriksättare överdriver inte – det var en superskräll att svenske Söderling slog ut världsettan Nadal.

Förutom Söderling och tennis handlar mycket just nu om Zlatan och fotboll. Ibrahimovic får finna sig i att hamna lite i skymundan, trots att hans bedrift – skytteligaseger i italienska serie A – också är stor.

Men på något sätt inte lika oväntad.

Det är liksom svårt att se Zlatan som en förlorare. Jag tror att det är en av hans största styrkor – han vägrar, eller snarare kan inte, se sig själv som en förlorare.

Det är det som kännetecknar stora idrottskvinnor och -män. De vill alltid vara bäst – och alltid bli bättre.

Självklart har Zlatan en otrolig talang, men man kommer inte till en italiensk mästarklubb enbart genom att ha talang. Man kommer inte heller dit bara genom att ha en duktig agent. Det krävs målmedvetenhet och hård träning.

Inte för att jag har varit där, men ja, ni förstår poängen.

Det blir extra tydligt med Zlatan, som tidigare inte varit någon direkt målspruta i Inter, men under den gångna säsongen gjort betydlig fler mål än tidigare. Inte bara snygga mål, utan även skitmål.

Mål är alltid mål.

Har aldrig tillhört de som hyllat ”Ibra” och höjt honom till skyarna. Kanske för att jag har svårt att se en så tydlig individualist i exempelvis den svenska kollektiva landslagsmaskinen. Men jag imponeras av honom och det faktum att han verkar ha utvecklats mycket – både när det gäller spelet och när det kommer till lagarbete.

Jag köpte dagens Sportbladet bara för intervjun med Zlatan. Som omslaget utlovade var det en ”tung” intervju. Jag brukar dock inte fastna för intervjuer som bara bygger på ”fråga-svar” och inte skildrar miljöer, känslor eller berättar en bakgrundshistoria.

Presentation överflödig när det kommer till Zlatan. Jovisst – Zlatan är Zlatan – men lite text utöver alla pratminus hade höjt en bra intervju ytterligare.

Förutom Söderling och tennis, Zlatan och fotboll har dagen handlat mycket om Signaler och System.

Vad var roligast? Uppenbart? Minst sagt.


En stor idrottare finns inte längre bland oss

lördag, 31 januari, 2009

Ingemar ”Ingo” Johansson finns inte längre bland oss. Det är sannerligen en svensk, och internationell, idrottslegendar som gått ur tiden. Med andra ord är det helt och hållet rättfärdigat att han toppar nyhetsbevakningen hos alla riksmedier.

SR, SVT, Aftonbladet, Expressen, DN. Listan kan göras oändligt lång.

Medieuppmärksamheten är kanske ett dåligt mått på popularitet och storhet, men det ger åtminstone en fingervisning om hur uppskattad och beundransvärd ”Ingo” var i det svenska folkhemmet. Han var stor. Otroligt stor.

Att sträcka sig så långt som att säga att han var störst, det vill jag inte göra.

Det finns många andra svenska idrottare genom tiderna som har stått för makalösa prestationer och starka insatser. I 84 år har Svenska Dagbladets bragdguld delats ut. Inte en enda gång har Ingemar Johansson tilldelats det. En enskild idrottare kan erhålla medaljen högst två gånger.

Det har Anja Pärson, Björn Borg och Ingemar Stenmark fått.

Oavsett vem som var störst, var Ingemark Johanssons prestation fantastisk. Frågan är om när, om ens någonsin, vi kommer få en svensk tungviktsvärldsmästare i boxning igen. För att inte tala upp upprättelsen han fick när han, 30 år för sent, tilldelades sitt silver från OS 52 i Helsingfors.

En legendar har gått ur tiden. Ingemar ”Ingo” Johansson finns inte längre bland oss. Vila i frid, Ingemar.